Islandshästen, lite om rasen och dess gångarter 

Islandshästen kallar man ibland Gudarnas Häst. I den forn nordiska folksagan finns islandshästen alltid med som vikingarnas transportmedel på land. Man anordnade hingsthetsningar för att avgöra vilken hingst som var starkast. Efter ett av Islands välkända  vulkanutbrott hade hästarna svårt att finna föda och endast de starkaste hästarna överlevde och det är de hästarna som ligger till grund för dagens Islandshäst.  Det är en relativt liten häst med ungefärlig mankhöjd på 130-140 cm, men som sagt är den oerhört stark. Den kan med lätthet ta en vuxen människa på ryggen och tölta längre sträckor, men som andra hästar så kräver den, att den är vältränad för det ändamålet.

Island har bara islandshästar på sin ö, när en häst lämnar ön så får den ALDRIG
komma tillbaka igen och så har det varit i nära 800 år. På detta sätt har Island lyckats
undkomma de värsta hästsjukdomarna som vi har cirkulerande i våra länder. 
 

Islandshästen har en speciell personlighet och gångarter, som skiljer sig markant från
andra  hästarter. Islandshästen är oerhört lugn och harmonisk och är inte bitbenägen
eller sparkbenägen. Det gör att barn kan hantera dessa hästar med ro. Man ska
givetvis beakta att det fortfarande är djur vi handskas med och de har ett flyktbeteénde som vi måste respektera.

Deras två speciella gångarter utöver skritt, trav och galopp är:

Tölt:                

De har en fjärde gångart som heter Tölt som är en fyrtaktig gångart som gör att ryttaren
sitter relativt still i sadeln. Det är lite beroende på hur hästen är byggd och om hästen har stora eller små rörelser.
En liten islandshäst med små rörelser kan ofta vara lite bekvämare än en stor islandshäst med större rörelser. Det gör förstås att nybörjare som är lite större i omfång får jobba lite mer med att få till tölten, medan en liten lätt ryttare med lätthet kan få hästen att gå i tölt. Kan man redan rida så kan man utnyttja vikten mer och därmed få hästen att gå i betydligt bättre form än en liten ryttare som inte har mycket vikt att sätta till.

Tölten kan ridas i olika tempon och det kan gå hiskligt fort i ökad tempo tölt.  När hästen tävlas i klasser av töltgrenar försvinner lite av den bekväma delen av tölten. I kort tempo tölt samlar man hästen så pass att det blir kraftiga rörelser fram och tillbaka i sadeln.

Man ska veta att Tölt inte är en lätt gångart för hästen. I tölten och i skritten använder hästen mest muskler och det gör givetvis att det är en oerhört kraftansträngning att tölta längre sträckor och det kräver att ryttare giver rätt signaler till sin islandshäst för att den ska fortsätta i Rätt gångart. Det finns islandshästar som har tölten naturligt och de hästarna kallar vi naturtöltare, men de är få och väldigt eftertraktade för turridningsfirmor, naturtöltande hästar har ofta svårt för trav.

Pass:                      

Islandshästen har även en femte gångart som heter Passgång. Det är en samsidig
rörelse med ett svävmoment, liknande trav fast samma sidas ben förflyttar sig samtidigt
och det är inte så bekvämt, men det kan gå i hisklig fart. Passgången rider man inte
ofta utan den tränar man för att visa upp på tävling, den är oerhört krävande för hästen. Alla islandshästar har pass men i mindre eller större utsträckning. Man brukar kalla dem 4gångare, 4½ gångare och 5 gångare, vilket är "våran" egen definition av mängden pass hästen innehar. En ren 4 gångare har man svårt att få till en ren samsidig rörelse på, medan en 4 ½ gångare kan man få att visa några steg i pass men ej värd att träna fram. Den passen kommer aldrig bli värd att visa på passbana i tävlingssammanhang men det är då 5 gångarens pass.  5 gångarens pass kommer ofta självmant och blandar sig gärna med tölten som i sin tur blir ojämn.  En duktig ryttare kan med lite träning, sära på de olika gångarterna, men det är svårt för gemene man. Grisepass är just en olat som en 5 gångare lägger sig till med. Det är en ofrivillig passgång som hästen lägger sig till med när den inte vill eller orkar.

Här är en sida jag rekommenderar med alla de olika gångarterna:

http://www.eidfaxi.is/fraedsla/eindex.php?fraedsla=gangtegundir

(Klicka på "Gangtegundir"så kommer de olika gångarterna upp...)